Mitt mörka rum

 

Jag har kommit in i en sån där period igen då jag tycker om att stänga in mig i mitt rum om kvällarna. Där inne släcker jag alla lampor, låter fönstret stå på glänt och så spelar jag lugn musik i stereon. Så det blir bara mörkt, kallt och trist. Men jag tycker det är skönt, det är avslappnande och man får verkligen tid och ro att fundera över saker. Oftast blir det sånna där saker man egentligen inte vill tänka på man tänker på, saker som får en att bli deprimerad och ledsen. Men jag tror det är viktigt att ägna tid åt att tänka över sånna saker med, likaså att få gråta ut över sakerna. Det känns bättre, speciellt om man som jag  jämt går och håller allt inom sig, aldrig någonsin berättar för någon hur man egentligen känner. Då är det skönt att bara släppa fattningen om allting, låta tankarna gå som dom vill och låta tårarna rinna fritt. För i mitt mörka rum är det ingen som ser, hör eller känner något. Där får jag tycka precis hur mycket synd om mig själv jag vill.

Kommentarer
Postat av: Mikaela

åh, jag önskar jag kunde få den tiden för mig själv, helt ensam i mitt rum. men nej, alltid är det nån som ska in här. jag vill verkligen får vara själv och sitta och tänka på allt.

2008-03-05 @ 18:29:27
URL: http://ladolcevitaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0