Willys egna kräftskärtar i lake, på en porslintallrik, med en gaffel, i vardagsrummet en regnig dag i September. Det var vad jag fick nöja mig med i år. Den annars så årliga kräftskivan vid sommarstället fick jag offra på för Stockholmsresan. Känns rikigt tomt, har ju blivit som en tradition att varje år, sista helgen i Augusti, slå upp partytältet nere vid sjön, ta fram långbordet och duka för fest! På kvällen sen kryllar det där av människor man tycker om, kräftskalen flyger överallt, uppe i taket hänger det ljuslyktor och sensommar-musik spelas i stereon. Saknar!