Jag vet att jag inte har skrivit på typ evigheter och jag är verkligen jätte ledsen. För nej, jag har inte glömt bort bloggen och jag har inte tröttnat. Det är bara det att... dom senaste två veckorna kan ha varit dom värsta i mitt liv. Det har gått åt h*lvete med precis allt! Jag har skrikit, jag har gråtit. Allting har vart bara skit... Helt otroligt att jag lyckats hålla humöret uppe i skolan. Här hemma räcker det med att någon nämner " framtiden" och jag bryter ihop totalt. Allting är förstört!
Folk har märkt att jag mår dåligt, men vad ska jag svara egentligen när dom frågar hur jag mår? Säger man att " - Nä, det är inte så bra.." så får man bara den dumma frågan " - Jaha, vad är de för fel då?!" tillbaks. Och så är de samtalet förstört...
Det går inte att "berätta" hur man känner, eller hur man mår.  Sånt där försöker jag stänga inom mig själv, andra ska inte behöva gå runt och bära på mina bördor. Även fast jag skulle behöva lite bärhjälp.. känns som om hela jag håller på att gå sönder för tillfället..
 Att ge upp en dröm och sen låtsas som ingenting, är nog det svåraste man kan göra.