Det blev en riktig långfika, från 3 till halv 7. Härligt att bara få sitta och prata av sig innan man skiljs åt vid lovet. Jag tänkte på en grej när vi satt och pratade. Så fort någom säger något roligt så skrattar ju liksom alla andra, utom jag. Jag är ingen skrattare, ingen HAHAHAHA skrattare iaf. Istället ger jag ifrån mig ett litet ljud, ett " Tss!"  Jag vet de låter jätte skumt, men de låter inte alls så dumt när jag säger de, låter lite som ett kvävt skratt på nåt sätt.