-Jag och min kompis tog som vanligt på tisdagen en lunchrunda på stan, det lät ungefär som det brukar göra:

V: Wow, såg du den där tanten som just passerade?
Jag: Eh, nej.
V: Gud asså, hon måste varit minst 50 år och hade typ fyra olika färger i håret! Rött i luggen, blond på huvudet , mörkts där bak.. och..
Jag: Hann du se allt det under dom 2 sekunderna de tog henne att passera oss?!
V: Jaa!

-En stund senare..
V: Men shit, såg du hur lång den killen var?!
Jag: Nej, vem?!
V: Han som just gick förbi!
Jag: Jaha.. nä..

-En stund senare..
V: Varför hälsade du inte för?
Jag: Va? på vem?
V: På våran lärare som just gick förbi..
Jag: Va? Gjorde vem? jaha, de missa jag..
V: Men seriöst Jessica, skulle du äns märka något om en hel symfonyorkester passerade oss på gatan just nu?

-Hon har nog rätt. Jag lägger aldrig märke till nånting.
Folk kallar mig ouppmärksam, jag kallar mig allmänt ointresserad..
Har väl för fan viktigare saker att tänka på än folk jag inte känners frisyrer..